Skridskoåkning på schemat.....

Imorgon ska småtjejerna ta med sig sina skridskor till skolan. Flera eldsjälar i det lilla samhället har på sin fritid ställt upp och spolat isen på skolgården. Av mig får de vars en stor guldstjärna, för tänk vilken lycka det är för alla skolbarn som får möjlighet att testa balansen på den hala ytan. I helgen räknar även jag med att snöra på mig de oslipade hockeyskrillorna och stappla mig fram bredvid barnen. Hua meja, men vad gör man inte.....

Restfest....

Eftersom det inte alls var meningen att jag och stortjejen skulle vara hemma vid lunch idag så fick vi improvisera av det som fanns i kylskåpet. Och jag måste faktiskt säga att det lyckades riktigt bra.
En god baconlasagne och en lite rörig sallad. Men mumsigt var det och mätta blev vi.

Knaster och gnister......

Ibland är det riktigt skönt att jobba kväll. Som tex idag då solen skiner från en klarblå himmel, snön gnistrar när man tittar på den och knarrar under fötterna när man går på den. Iphonen laddad med bra musik under skogspromenixen med Vilsa, en stor kopp te på farstukvisten medan Doris och Vilsa passade på att morgongosa lite. Ett riktigt behagligt sätt att hämta energi på.

Sen har jag så klart hunnit med en massa tråkiga nödvändigheter oxå..... diska, bädda rent i sängarna, tvätta och plocka lite överallt. Som sagt, trist men nödvändigt.
Ha en bra dag!

Tegelpanna i min smak.....

Vissa saker till hemmet faller mig mer i smaken än andra. De här tjusiga tegelplattorna är ett exempel på sådant. Jag beställde en för ett tag sedan som jag fick hem innan helgen. Den var tänkt som en present, men jag vet i sjutton om jag inte behåller den själv och beställer en ny att ge bort.

Jag är även med i en utlottning av en tegelpanna från denna fina blogg. Skulle jag ha turen att vinna så kommer den hamna hos...... som jag vet kommer bli väldigt glad och tacksam.
Kram

Minisemlor......

Idag lyxade vi till det lite och gjorde minisemlor till förmiddagsfikat. Väldigt uppskattat av stortjejen och hennes syssling som var på besök...... och ännu lite mer uppskattat av maken. Goda var de i alla fall och jag ger mig den på att det har med mjölet att göra. Det mjölet jag fick för ett tag sedan, det som var fluffigt istället för kompakt.

Stortjejen och jag stannade till i butiken här om dagen och nu laddade jag upp med en femkilos- påse här hemma. Om andan faller på och jag blir baksugen i veckan.....

Den rostiga buren tog jag upp från jordkällaren för ett tag sen. Jag satte i en liten kruka med en murgröna samt flyttade upp ängeln som varit väl dold under de vita julstjärnorna den senaste månaden. Nu hänger hela härligheten i köksfönstret och lyser upp tillvaron lite extra.

Två värmande TACK!

Jag har ikväll suttit i soffan och avnjutit en mugg av mitt nya goda chokladte. Samtidigt har jag lyssnat på Gary Moore´s The Loner på hög volym och filosoferat över min tillvaro. En skön och härlig blandning med andra ord.

Jag har denna veckan fått två varma och omtänksamma TACK! Det första tacket fick jag tillsammans med en flaska gott rött vin och ett kort föreställande en glad groda. Makens jobbarkompis som jag inte alls känner bad om akut hjälp med att fixa en 60- årspresent till en dam och jag agerade första hjälpen. Dvs jag fixade i ordning en cellofanklädd korg innehållande massor av godsaker så som choklad, ost, fikonmarmelad, kex, frukt, nötter och vin. Den blev riktigt fin och även här ångrar jag att jag inte hade kameran framme.
Makens jobbarkompis blev så in i vassens glad och när han blev glad så blev ju jag glad, lixom.

Andra tacket i veckan värmde nog lika bra som vår spiskassett här hemma. En present som bestod av två hjärtformade muggar, två påsar te och små sockersöta chokladbitar inslagna i fint papper. Men det var ändå inte innehållet som själva grejen, nej det var kortet som värmde allra mest.
Ett bevis på att jag är bra som jag är och att någon uppskattar just detta. Ett tack som jag kommer leva på länge, från en fin vän.

Nu ska jag fortsätta mitt lördagsmys här hemma tillsammans med småtjejerna och deras kompis som ska sova här inatt.
Kram

Fötterna lika lena som småtjejernas......

Underbara tulpaner inköpta på Ica i vår lilla stad

Åhh vad jag ångrar att jag inte hade med kameran då jag var och träffade alla goa byatanter här om kvällen.

Vi startade i granne R.s källare med lite visning av otroligt nödvändiga prylar för kroppen, dvs krämer på längden och krämer på tvären. Vi badade fotbad, packade in våra vintertrötta fötter i plastpåsar och raggsockar, smorde och smakade på fruktdrycker. Jag är ju inte så mycket för att vårda min hud, men jag blev (faktiskt) lite imponerad. Jag är skeptisk till det mesta och behöver bli överbevisad för att vända riktning. Dvs jag tror inte på spöken av den anledningen att jag inte blivit överbevisad, jag köper inte anti- rynkkräm då jag inte riktigt tror på det (och jag tycker att kroppens åldrande är något vackert).... ja ni förstår va.

Men på mjuka lena fötter och en femhundring fattigare skuttade vi upp en våning hos granne R för att avnjuta kvällens måltid/fika. Och det var just här jag önskat att jag haft kameran med mig. Granne R är som vanligt helt fenomenal i köket och det märks att hon trivs där.

Hon hade på ett stort fat lagt upp en mathavresallad innehållande knallröda granatäppelkärnor, bitar av chevré och valnötter samt örtkryddor. Så god och en riktig fröjd för ögat.
Hon hade även gjort en pastasallad som även den var en glädje för gommen. Hemgjort supertunt knäckebröd, oliver, ostar och gott vin.
Behöver jag säga att jag ska ta mig ner till henne framöver för lite receptstöld igen?

Igår kväll åt vi bakad potatis, beställt av de båda småtjejerna i familjen. Eftersom kameran låg nära så fick den middagen hamna på bild istället.

Energikick.....

Vilken energi jag har haft idag. Just den energin jag så länge letat efter men inte riktigt funnit.

Jag startade morgonen med 50 längder i den lilla stadens simbassäng. Väldigt nödvändigt och behagligt för min otränade "gamla" kropp. Det är så härligt när man hittat en aktivitet som både gör nytta och som samtidigt får en att skingra tankarna och koppla av. Ungefär som när man tar med sig hunden ut på en lång skogspromenad....... härligt!

Energin höll i sig och nu har golven fått sig lite uppfräschning och i en bunke på bänken står degen på jäsning, semlebulls- degen alltså.

Utanför fönstret är det vinter, dvs vitt och soligt. Domherrar och talgoxar mumsar i sig av solrosfröna och Doris och Zlatan sitter en bit ifrån och spanar in alla småfåglar.

Behöver jag säga att jag njuter?

Ikväll ska jag till den lilla staden för att fika med ett gäng tjejer samtidigt som vi kommer falla för frestelsen att inhandla diverse livsnödvändiga plastattiraljer.

En skör tråd.....

Lagom till lunch idag packade vi korgarna och gav oss iväg till skogen och den lilla dammen. Vi gjorde upp eld för att grilla korv och barnen började tillsammans att bygga en koja. Stoj och stim, barn och hundar, rosiga kinder och kalla små näsor. Dammen hade ett tunt istäcke över sig och allt var så vackert och fridfullt.

Det var ungefär då jag fick veta om den otroligt tragiska olyckan i ett litet samhällen en bit bort. En flicka hade fallit i vattnet och hamnat under isen. Upplivningsförsök hade gjort och den lilla tösen vårdades nu på lasarettets intensivvårdsavdelning.

Från en sekund till en annan kan livet förändras från fullkomlig lycka till krampaktig oro och sorg. Den lilla tjejen har hela dagen funnits med i våra tankar, likaså hennes familj.

Det gäller att ta vara på varje dag och att njuta av allt man har. Livet är en skör tråd......

Kram

Strömavbrott kan vara riktigt mysigt....

Imorse när jag vaknade var min plan ganska lik mina övriga lediga lördagsmornar. Att innan övriga familjen vaknar kunna gå ner i köket och fixa frukosten, lite extra helglyxig. Brygga kaffe till maken och kanske baka något gott till förmiddagsfika med radiopratarna som sällskap.

Kan säga att jag blev lite förvånad när jag kom ner i köket och möttes av en ganska kylig luft. Strömavbrott sedan natten hade hunnit kyla ut huset rejält. Så det fick bli en brasa i vardagsrummet och en i järnspisen i köket, och på så sätt kunde vi fixa till lite varmt vatten till te och kaffe.

I dagens tekniksamhälle blir man ganska lätt handfallen då strömmen försvinner..... ingen spis, ingen dator, ingen tv, inte går det att ladda mobilen, ingen pump som ser till att vi får vatten och ingen värmepump som ljummar till huset. Detta kan på sitt sätt leda till en stortjej med datorabstinens, en make (som är tekniknörd) med allmän abstinens och en fru i huset som inte kan spela bubbelspel på sin mobil.

Men vi har klarat den här dagen galant då vi istället har eldat och eldat, druckit många koppar te, strosat i raggsockar, gått en långpromenad, tillagat pulvermos och varmkorv med hjälp av järnspisen i köket, pusslat, läst böcker och tidningar, kopplat av och haft allmänt mysigt.

Men nu efter tolv timmar är jag ganska glad att strömmen kom tillbaks..... det blir lite enklare att laga mat med hjälp av lite ström.
Stortjejens kommentar blev.... - Men mamma, nu har vi i alla fall känt på hur det är att vara riktigt fattig.
Ja så kan man ju också se på det =)

Fortsatt go lördagskväll på er allihop.