Lugn???

Lugn???
Nytt jobb, nya arbetskamrater, ny chef..............ja det är mycket som är nytt just nu. Varje gång någon ska beskriva mig, som i det senaste fallet när min chef skulle rekommendera mig vidare till en annan chef så beskrivs jag alltid som LUGN!
Jag har absolut inget emot det, eftersom det är just så jag är. Men man vill ju inte att beskrivningen lugn ska blandas ihop med sävlig, seg eller lat. Påstår inte heller att så är fallet, men hur ser människovärlden på lugna typer i dagens stressade samhälle.

Är det kanske väldigt positivt att klara av att vara lugn eller känner sig aktiva människor ännu mer stressade av att möta en "lugnis"? Jag har ingen aning. Och för den delen så trivs jag ganska bra med att vara som jag är- lugn, stabil och trygg. Och inte att förglömma, det är ju tack vare min underbara familj som jag lyckats bli så :)