Röjardag som heter duga....

Vissa saker har bara svårt för att bli av i vårt hem (säkert i flera hem). En sak är att ta sig tid att rensa upp de stora utrymmen där man sällan är, tex stallet, garaget, logen och carporten. Alla dessa platser har en förmåga att sluka enormt mycket bråte. Ju mer plats man har desto mer samlar man på sig, ja det måste stämma.

För att vi ska kunna ta oss ner till återvinningsstationen måste vi både låna bil med dragkrok samt låna/hyra släp. Detta är något som sällan blir av. Svärfar har varit och hjälpt oss några gånger då han har både dragkrok och ett litet släp. Men med tanke på vad vi har i gömmorna så förslår inte det lilla släpet så mycket.

Nu är det ju så att granne B vid ett flertal tillfällen måste hört mig gå och muttra lite smått om detta bekymmer. Även om att jag inte vet hur och var jag ska dela av i stallet för att få plats med kycklingarna. Jag vet inte om hon ledsnat på mitt muttrande eller om det bara är så att hon är en väldigt schysst granne som gärna hjälper en vän i nöd. Eller nä, så illa är det inte. Hmm hon kanske har i bakhuvudet att vi ska få plats med MASSOR av kycklingar. Nä så är det inte, för vi är ganska nöjda med vad vi har nu..... eller snart.

Hon ringde i alla fall och erbjöd sig att ta med hästtransporten och den ganska nyköpta bilen hem till mig. Och inte nog med det, hon ville vara med om att röja i bråten också. Så tjugo i åtta i morse satte vi igång. Vi fick med oss tre tv- apparater, en tvättmaskin, en ituplockad video, en gammal varmvattenberedare (eller vad det var), plastmöbler, porslin och en himla massa mer. Granne B som är som Pippi Långstrump om man jämför med att jag skulle vara Annica, råstark på nåt vis. Hon greppade tag runt de enorma 28tums tjock tv.na och bar iväg dem en i taget som ingenting. Jag som knappt kan lyfta dem tillsammans med någon annan. Japp, stark som en oxe.

På väg hem kände jag en enorm lättnad. Jag tror nämligen att de grejerna som stått där längs säkert funnits där i 6-7 år. Och det är inte så att vi förbrukat tre tv- apparater på de här åren. Nix, jag tror nog det är vänners apparater som pajat och maken som sedan tänkt sig fixa dem men inte hunnit. Men nu är de borta och nästa gång blir det garaget som får sig en omgång....