Sista måltiden med hela gänget......

Jaha då var man hundägare igen då! =)
Hade tänkt skriva ett långt inlägg igår, men av förklarliga skäl så var jag ganska trött. Vi åkte hemifrån strax innan halv åtta och vägen till uppfödaren är inget vidare måste jag säga. Man passerar samhälle efter samhälle, vi lyckades få mängder av långtradare framför oss så vår medelhastighet var inget att skryta med.

Men vi anlände till K ca halv tolv, lättade över att vi äntligen var framme och nyfikna på hur vår lilla "tjej" skulle se ut. Vi gosade lite med alla valparna (vi var först ut att hämta) innan det var dags för allt det formella som ägarbevis, försäkringar och kvittens. Maken tyckte det kändes lite som att köpa bil, och visst kanske lite så men myyyyycket bättre. Vi fick en pärm att ha alla viktiga papper i och när sedan K lämnade över den stora väskan blev jag lite full i skratt. Det var en stor kasse sponsrad av ett stort hundmatsföretag. I denna kasse fanns förutom hundmat och godis även en massa grejer som K stoppat ner. Introduktionsfilmer, retrieverkoppel, visselpipa, ett trimredskap (som jag glömt vad det heter men ska vara jättebra), hundkex, tuggben och inte minst en cd med alla 300 bilder hon tagit på valparna sen de kom till världen. Här kan man snacka om ambitiös uppfödare. När jag började speka i den här kassen fick jag helt plötsligt en massa tankar på när jag låg på BB. Efter förlossningen fick alla familjer varsen kasse sponsrad av ett stort blöjföretag, en kasse full med små bra- ha saker och kuponger. Så man kan säga att jag kände mig lite smått nyförlöst igår igen :)

Avskedet innan vi åkte blev väldigt obefintligt, eftersom K själv berättat att hon tycker det är sentimentalt och tufft att lämna ifrån sig de små. Givetvis tycker hon det är kul också, men avsked är som hon skrev inte hennes grej. Jag tog lilla Vilsa i famnen och hoppade in i bilen och vinkade lite till K innan vi körde iväg. Hua meja, jag såg allt hur hennes ögon vattnades och jag som själv är så lättrörd hade säkert kännt precis likadant. Känns bra att veta att lilla Vilsa kommer att få det helt perfekt hemma hos oss och det vet ju K också.

Resan hem gick över förväntan. Lilltjejen hade laddat med stora lila hörselskydd, men Vilsa sa ine ett pip på hela resan på fyra timmar. Hon låg i mitt knä och sov till och från hela tiden och verkade riktigt tillfreds med situationen.

Jag har legat nere hos henne i natt och det har funkat kanon. Hon har varit vaken ett par gånger men somnat om nästan direkt. Lite korkat av mig kanske att lägga sig i ett rum där solen lyser som bara den så fort den går upp på morgonen (natten nästan ;)
Men Vilsa har varit cool nu på morgonen också, tycker dock att det är lite läskigt med alla konstiga trappor i vårt hus. Nu har hon varit ute och hissat flaggstången med husse och för oss känns det extra härligt med en till i familjen när det är nationaldag och allt.
Bilder kommer framåt dagen skulle jag tro.