Snacka om följeslagare.....

Den här tuppen är så otroligt tam. Går jag ut i trädgården så följer Vilsa med mig men jag hinner inte mer än ett par steg så kommer denna tupp springande efter. Han struntar fullkomligt i sina hönor utan går bredvid Vilsa som om de vore ett gammalt radarpar. Tror säkert att han skulle följa med till brevlådan en bit bort oxå, ifall han bara fick möjlighet. Nu är det såklart inte mig som person han är så förtjust i, åh nä. Han är ett matvrak som heter duga. I hans värd finns det inget som heter "damerna först". Näpp, han ser till att han själv får godsakerna, de andra får klara sig själva =)