tisdag 6 juli 2010
Kryss eller inte, det är frågan.....
Vi har beställt nya fönster till vårt hus, tjoho va skönt det ska bli när de är på plats. Och visst är jag velig av mig, ganska mycket faktiskt. Men jag bestämde mig ändå snabbt, fast vi velade nog ett halvår först ifall vi skulle byta eller inte. Hur som helst så har jag länge haft en inre önskan om att ha fönster med kryss upptill. Tycker det är så fint och jag tror att det skulle passa fint till vårt hus. Men första gången jag tog upp det i familjerådet fick jag blankt nej. Jag la det på is och glömde till slut bort det, för sån är jag ibland.
Men på självaste midsommardagen så hände något. Vi var vid en liten hamn och tittade på tanter och farbröder som dansade schottis och polka om vartannat. Barnen köpte lotter och snurrade på chokladhjul och alla var glada och somriga. Och då fick jag syn på ett litet hus, ett falurött litet hus precis intill hamnen. Och detta lilla hus hade nya fönster med kryss i översta rutan. Jag vet inte om jag fick en stöt eller nåt för jag blev helt tagen. Jag gillade verkligen det jag såg och ...... hör och häpna, men det verkade maken oxå göra. Lycka lycka tänkte jag och lät så där barnsligt glad över vad jag såg. Och han har inte protesterat än min man, nix. Så nu gäller det att smida medan........ ja hur den nu går. Jag tänker i alla fall åka ner till snickerifirman imorgon och säga att jag vill ha lite kryss oxå. Men inte på alla fönster (tror jag). För viss måste man kunna välja att bara ha det på nedervåningen, utan att det ska se lustigt ut alltså. Hoppas hoppas =)
Jag kan hålla med om att det är snyggt med kryss. Har själv kryss på en del småfönster under takfoten på vårt 1870-talshus. Men det är pillrigt att putsa fönstren.
SvaraRaderaMen nu är det ju så att riktiga spröjsade fönster skulle kosta oss skjortan, så även om det bär mig emot lite så får det bli såna som lätt går att plocka bort. Och hux flux så är det inte alls så jobbigt att putsa. Kanske tom kan bli av nu då =)
SvaraRaderaVårt hus är oxå från slutet av 1800-talet, en riktig klenod att bevara... eller hur?