Imorse gjorde jag just det där jag tänkte göra igår. Jag tassade ner i köket, fixade lite te. Tog ut Vilsa så hon fick kissa. Åt lite frukost på altanen, njöt av tystnaden och den fina utsikten. Sen gick jag in igen, satte mig på golvet och gosade med Vilsa. Och där blev jag kvar. Länge! Enda tills jag hörde små barnfötter röra sig på övervåningen. Det var lilltjejen som vaknade först, men strax därefter även stortjejen. De mumsade i sig sin frukost och det kändes väldigt skönt att slippa stressa dem för att hinna alla bestyr innan skolbussen kommer körande.
För nu är det sommarlov, allra första dagen idag. Stortjejen har dagen till ära börjat simskolan istället, och det anordnas så lyxigt så barnen får åka buss till simhallen i den lilla staden. Måndag- fredag i tre veckor, det kallar jag intensivträning. Ska bli skoj att se slutresultatet lagom till semestern =)
Under tiden hon var på simskolan passade jag och lilltjejen på att baka sockerkaka. Ni vet en sån där guldgul sockerkaka gjord på ägg från frigående höns......ja såna som får gå ute hela dagarna och vara så där hönsigt lyckliga. En sån sockerkaka gjorde vi.
Granne B tittade förbi för att jämföra mina fjädrar med hennes o på så sätt bli klokare i sina tankar om könsbestämning av fjädrar. Vet inte om hon blev klokare, men vi fick i alla fall en liten pratstund, och hör o häpna, vi pratade mest fjädrar.
När det gäller Vilsa så har hon en enorm förmåga att koppla av när hon är inomhus. Lika enorm som den är, lika enormt svårt har hon att koppla av utomhus. Grrrr!
Jag kan inte förstå att det kan vara så nedrans gott med skit av alla de slag, höns som katt verkar inte spela nån roll.
Nu har jag fått stänga in hönsen i hönsgården, då V tom har kommit på att man kan smita iväg för att käka detta elände. Blärk!
Får nog snart ta till plan B när det gäller henne, men i det här fallet har jag inte kommit på någon plan B än. Mer än att hålla henne ifrån det när jag inte har henne under uppsikt. Och att morra och fya när jag har henne under uppsikt.
Visselpipan fungerar bra och hon kommer både här och där när jag blåser. Ordet "sitt" har hon börjat fatta och mat är nog det bästa hon vet. Vi har också introducerat kvällsfilen för henne. Vår Pepsi fick lite fil varje kväll och verkade må gott av det. Så nu får Vilsa det oxå. Säkert gör det nån nytta :)
När det gäller apporteringslusten så har hon inte övertygat mig riktigt än om att hon fattar vad det är. Hon är inte speciellt intresserad av kastande föremål än, men det kommer säkert framöver. Hon är ju inte heller så gammal än och det är fortfarande en stor värld som ska upptäckas för min lilla krabat. Katterna busar hon med så fort hon får en chans, men de nosar mest och noncharlerar henne. För min egen del så måste jag erkänna att jag glömt bort hur mycket små valpar egentlige sover. Det känns som om hon sover jämt, eller väldigt mycket i alla fall. Men det gör de ju, småttingarna alltså =)
Ja du, så mycket klokare tror jag inte jag blev. Den som jag misstänker är en "smygtupp" hos mig har längre stjärtfjädrar än de två som jag vet är hönor. Därför var jag lite fundersam. Men dina två superduper-tuppar hade ju inga stjärtfjädrar alls. Än. Och de är ju lika gamla som min smygtupp.
SvaraRaderaSå nä. Klokare blev jag inte.
;o)
Jag har en här som älskar bajs av alla de sorter också....riktigt äcklig kan han vara ibland.....jag har fyat i fyra år....men han sniker forfarande åt sig när han får möjlighet...och han tror jag inte ser/är för långt bort ;-)
SvaraRaderaBente: Ja visst är de lustiga djuren. Kan inte fatta att de frivilligt kan välja det av allt som finns att äta.
SvaraRaderaMen jag vill ju ha mina små fjädrar lösa ute i trädgården. Samtidigt vill jag ju inte att Vilsa ska få ont i magen....