Min lillebror ringde mig halv tolv idag, precis när jag stod och fixade lunch till mig och stortjejen. Jag blev helt paff när han ringde, han är ju liksom så långt bort. Klockan var halv åtta på morgonen hos honom och han befann sig på altanen till en lägenhet i Brasilien, under tiden hans reskompisar fortfarande låg och sov. Och då ringde han mig :)
Han påminde mig snabbt om att det kostar 60 kr i minuten att ringa hem, hua det var inte billigt. Och jag gnäller över lite spån. Han berättade också att det så tidigt på morgonen var nästan 40 grader varmt och klarblå himmel. Givetvis talade jag om att vi hade 5 minusgrader och mulet, härlig vit snö överallt och massor med glada småfåglar utanför fönstret. Funderar på om han blev avundsjuk.... Njae
De hade varit på utflykt igår och sett bl.a Kristusstatyn. Och mellan den 20-25 februari ska de få vara med och uppleva den stora karnevalen i Rio. Vilken känsla! Han har ju haft ett mål till att uppnå under sin resa, dreadlocks!
Det var nog över ett år sedan han började fundera kring dreads vad jag vet. Och med tanke på hur långt och ofta oklippt hans hår är, så är väl idén med dreadlocks alldeles lysande. Kanske ska rekommendera granne B om det också. De har nämligen lite samma attityd till kammar, borstar, balsam och inpackningar, men de vill båda ha långt hår.Hur som helst så hoppas jag att de sista veckorna på resan kommer att bli lika bra som de verkade ha det nu. Och lite avis är jag, men bara lite. För jag trivs bättre här, där jag kan ha det lugnt och skönt..... ja ni fattar va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar