Förresten så testade jag ju min nya elvisp ikväll då jag bakade kärleksmums. Jösses Amalia vilken turbomaskin. Det var nåt i hästväg, det måste jag säga. Att maken höjde maskinen till skyarna behövde inte vara detsamma som att den var bra och stark. Men i det här fallet visste maken garanterat vad han pysslade med. Det var som att arbeta med ett jetplan i luften eller en corvette på en slät asfaltsväg eller tja som att baka med en suverän elvisp. Den enda nackdelen jag kunde komma på var att det var svårt att bara vispa lite med den. Att ha en låg hastighet då man egentligen ska blanda ingredienserna men då jag hellre kör ett par varv på ettan med vispen. Men sörru det gick inte här för ettan var ungefär som femman på min gamla visp. När man sedan ökade upp så kan jag absolut förstå varför det går åt två fläktar till att hålla reda på alla turbo- influenser. Till helgen måste jag bara få tid att testa degkrokarna oxå. Jag gillar verkligen känslan av att baka bröd med elvispen till hjälp. Gutt värre!
Sen kände jag mig tvungen att lägga in en korrekt bild av maskineriet, om inte annat för makens skull.
Visst ser den ut som en vattenkokare på kant? Tycker jag i alla fall :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar