I morse tog Vilsa o jag en skön morgonpromenad i skogen. Vi smög oss iväg innan familjen vaknat och njöt verkligen av ljuden från kvittrande fåglar och förutom det itystnaden i skogen. Förresten så hade jag lite promenad-invigning av mina nya gröna gummistövlar. Såna där höga bra stövlar som man kan gå långt ut i vattnet utan att bli blöt. Om man inte har så stora vader som jag vill säga. Men har man stora vader är dessa stövlar ändå kanon, för då viker man bara ner dem. Och min tanke är att töja ut en bit i taget :-D
5 kommentarer:
Såna där stövlar är för konstiga. För det är inte många jag känner som faktiskt har vader som passar i stövlar. Antingen känner jag bara tjock-vadade människor, eller så är stövelskaften kroniskt för smala.
Och du är ju inte tjock-vadad. Mer smärt och smäcker än tjock-vadad.
Alltså är det stövelskaften det är fel på.
*mailar stöveltillverkarna och säger att det får vara nog nu*
Det behövs snart vadarstövlar om den här sommarn fortsätter ;-)
Din käre make la ut några bilder på era (förmodar jag?)...fjädrar...vad är det för nåt på bild nr två? Den ser ju bara för skön ut!
KV: Jo ska sanningen fram så är jag rätt så tjockvadad. Men det ska ju inte spela någon roll, stövlar måste finnas även till oss tv.are.
Bente: Tvåan är en friserad dvärgkochinhöna. Det blev två såna i somras, och de är svarta med lite guldig krage. Visst är de tjusiga =)
Vill ha!!
ja jkla regn säger jag bara. Det är inte bara hundar som lider ursh o fy.
Mina stövlar är fint rosa...fast nu är dom ju ganska hönsskitfärgade också hehe.
Kram på dig!
Ann-Charlotte
Skicka en kommentar