Tröttheten har under den senaste tiden gjort sig ganska välbekant i min kropp. Jag har haft ganska svårt att få vettiga saker gjorda, i alla fall saker jag önskar att jag kunde gjort. Men jag har varit i nuet och tagit en dag i taget...... och det i sig är fantastiskt.
Men idag har jag och lilltjejen tagit en runda i vår stora trädgård. Äntligen har jag lyckat kasta de gamla sommarblommorna som sedan länge börjat förmultna efter allt regn som kom. Men faktum är att jag inte brytt mig ett dugg om att de stått så där ledsna och hängiga i sina gamla lerkrukor.
Igår eftermiddag var jag och stortjejen hemma hos en vän i grannbyn. Vi bläddrade i jultidningskatalogen, drack te, pratade surdegsbröd och tuppslakt. Såna saker som vi på landet trivs ganska bra med. Vi fick vara med när de stoora hästarna fick sitt middagshö, jag fick klappa dem lite.... sådär på avstånd, jag fick lukta på hästbajslukten i stallet och jag fick känna mig lite harmonisk.
För tillfället sitter jag i vår gamla slitna skinnsoffa med tända ljus på bordet, en dotter i varje soffända och själv med fingrarna knapprande på tangentbordet. Jag har de senaste kvällarna blivit fast vid Spotify och jag njuter av det. Låt efter låt spelas och mitt chokladte smakar bara ännu bättre.
2 kommentarer:
Choklad-te låter underbart, och du gör helt rätt, varför stressa över några hängande blommor. Allt har sin tid.
Och i MIN värld låter det rent lyxigt att kunna lukta på hästbajs när man önskar =) Slakta tuppar ligger inte annars på min topplista =P
kram från Malmö
Nä fy sjutton, det ligger inte på min heller ska du veta. Men när jag blir tvungen så ringer jag till mina byagrannar, blundar länge och hoppas på att jag kan glömma vad som hänt. Men att ha massor av tuppar som slår ihjäl varandra är inget kul heller, så det blir ibland att välja mellan två onda ting. Och då är grannarna guld värda =o
Skicka en kommentar