Ibland känns livet lite som ett
pussel. Dagarna ska liksom sammanfogas på bästa sätt, och oftast så finns det inte så många sätt att välja på. Som när man ska få ihop två vuxna med heltidsarbete och med skifttider, två små goa tjejer ska lämnas fast på olika ställen. Hunden ska med mig till jobbet och rastning ska planeras in. Fjädrarna ska vattnas och matas, likaså kaninen och katterna. Gräset ska klippas och gräsklipparna har gått sönder. Och så här håller det på, visst är det
fantastiskt. Men mitt i allt virr varr så infinner sig ett sådant
lugn när man stiger ur bilen på den näst till obefintliga grusgången. Lugnt och tyst.... kanske en traktor som brummar lite. Går man ut sent på
sommarkvällen så hör man faktiskt fåren som jag vet befinner sig intill ett torp en bra bit härifrån. Dem brukar jag lyssna på, jag som har så dålig hörsel annars. Men ibland vaknar jag upp ur lugnet och inser återigen att gräset har växt, ogräset tar över, hönsen har värpt nya ägg, blommorna är snustorra och tvätten bör plockas ner och vikas ihop, och det är då jag behöver öva på att inte ha dåligt samvete över allt man inte hinner med. För när vi är ifatt på ena sidan huset så är vi snart efter på den andra. Men men, det är ju världsliga saker vettja =) Och väldigt
härliga sådana...
1 kommentar:
Hej igen.. Och visst känns det gott sen, när puzzlet är lagt och allt funkar som det ska. Eller när man söker en puzzelbit, och känner hur man närmar sig resultat:-)
Och ibland får man en sådan där puzzelbit, som låter en sitta stilla på verandan eller någonstans i det gröna.. och bara meditera.. njuta livets långsamma puls.
Skicka en kommentar