Julegran

Jag gillar verkligen julen, men i år är det något som inte stämmer. Detta något gör så ont i mig och tynger mitt julahjärta enormt.
Vi har under flera flera år (tillsammans med en annan familj i den lilla staden en bit bort) köpt julgran av en trevlig skånsk farbror i skogen. Han har sålt granar i mängder i den större staden, men vi har alltid valt att handla dem direkt hemma hos honom istället. Varje år har vi kunnat gå och kika på granarna som stått lutade mot husväggen på hans baksida. Och varje år har vi hittat de mest fantastiska granar man kan tänka sig. Vi som har väldigt lågt till tak i vårt hus har letat efter en låg gran, kompisarna däremot har behövt en högre. Valen har alltid fallit på kungsgranarna, de är så otroligt vackra, riktiga Kalle anka granar.

Vi har gjort detta till vår tradition och frun i huset där vi köper granarna har alltid kommit ut med några påsar hemgjort julgodis till oss. Det är inte för godiset i sig, utan för att det "alltid" har varit så och det hör liksom till vår tradition numera. Efter att vi varit där och hämtat våra träd har kvällen alltid fortsatt med god mat och trevligt umgänge. Vi har druckit glögg och mumsat på vårt godis och haft det allmänt gott. Sååå mysigt.

Men i år hände det som inte får hända. Den skånska mannen i skogen skulle inte sälja granar, för mycket jobb och för lite förtjänst. Folket vill ha granar så mycket tidigare och det räcker inte med att sälja de sista veckorna före jul.
Waaaaaaa (illvrål från mig)
Nu är hela julen förstörd, men vår tradition då? Har ingen tänkt på det. Vem ska vi nu åka till för att kolla in granarna och vem ger oss nu sånt där gott julgodis i små genomskinliga plastpåsar med rött band runt, vem vem vem? Hu så ledsen jag är.
Och jag vet att man kan åka in till Bauhaus och handla billiga kungsgranar, men det är ju stämningen man vill åt. Hur mysigt kan det vara i ett enormt köpcenter?

Nä, det lutar åt att jag återigen måste ta mod till mig. Gå ner och fråga granne R om vi kan få köpa en av alla deras trillioner granar de har i sin skog och kanske tom hugga den själv. Vi får ta med oss lite glögg ut i skogen och kanske lite godis också och på så sätt starta en ny tradition....även om det tar emot lite. Och det börjar ju faktiskt bli lite bråttom också. Ska mentalt förbereda mig några dagar så återkommer jag med resultatet.