Åter igen en långdag på jobbet, har inte riktig vant mig vid att jobba var och varannan dag än. Tidigare jobbade jag dygn och fick på så sätt mycket ledig tid varje vecka. Men nu är det andra tider och det är mycket positivt med det också.
Ikväll kom min lillebror förbi en liten stund. Han hade äntligen fått tummen ur för att hämta sina vinterdäck (det är väl ett tag sedan de skulle varit på). Ibland är det så med min kära bror att han vill så mycket men det har svårt att bli av. Jag sa ibland....
Det här med däcken tex, så länge han har kunnat låna firmabilen har han liksom inte behövt sin bil så mycket. Å andra sidan bor han i en stad där det sällan är vinterväglag och det är nog också lite av anledningen. Men han är smart min bror. Han ringde till polisen häromdagen för att höra hur mycket man får betala i böter om man blir stannad och har sommardäck på bilen. 800 kr per däck, alltså 3600 kr. Ganska dyrt pga att man inte riktigt orkat ta tag i det tidigare. Så lillebrorsan tog istället en runda hem till oss ikväll (vi har däcklager till flera i vårt stall) vilket vi är glada för, jag och barnen.
Det serverades granne B. våfflor med hälften dinkel i smeten och till det jordgubbssylt och vispgrädde. Barnen gillade kvällsmaten och blev både mätta och nöjda. Lillebror åt även han med god aptit, men skulle sedan vidare till sin fotbollsträning. Måste kännas underbart att springa av sig efter att ha käkat våfflor och grädde. Men han mår förmodligen betydligt bättre än mig som väljer att sätta mig vid datorn efter att ha intagit två mäktiga våfflor. Fast kanske inte, jag tror att jag mår ganska bra om man jämför med mitt dåliga samvete som dyker upp ibland.
På tal om mat så var jag och min jobbarkompis D och käkade lunch idag. Vi åt i en personalmatsal på ett äldreboende i den lilla staden där jag arbetar. Gissa vad det var till lunch då? Jo bruna bönor och stekt fläsk. Jag jublade av glädje. Jag älskar verkligen bruna bönor, men det blir aldrig att jag gör det hemma, för det är nog nästan det enda min make inte gillar. Och att köpa såna där korvar i disken på ICA gör jag inte, de smakar inte alls som hemgjorda. Så efter luchen var jag mätt som en plätt och nästan nostalgiskt lycklig. (Och ni vet väl vad som händer om man äter mycket bruna bönor va?? Tur att maken jobbar ikväll, för honom alltså) Det är hur många år sen som helst jag åt BB, och jag kan inte begripa varför. Det är ju bara att koka lite potatis till gubben så klarar han sig. Jag måste verkligen skärpa till mig, kan inte avstå sådant utan anledning. Nä här får det bli ändringar.
Men i alla fall, när min bror var hemma så sa han att han kanske även kommer förbi en stund imorgon...... och kanske på lördag förmiddag också. Det låter nästan lite för bra för att vara sant, men dyker han upp en stund imorgon så blir vi ju glada igen, och det ska vi ju sträva efter att vara. Meningen var att vi på antingen fredag eller lördag skulle tagit med honom till vår fantastiska skridskobana, åkt lite och grillat korv och så. Vi har nämligen märkt på honom den sista veckan att han är lite sugen på att ta på sig grillorna och testa. Han har ju för sjutton spelat hockey i unga år, det sitter säkert i. (tror han slutade när han var 12-13 år eller så)
Men när jag sitter och kollar på Smhi så blir jag lite osäker, det ska vara plusgrader ett par dagar nu. Plus betyder ju att isen smälter, och under isen finns en djup damm vilket inte verkar lovande. Sen är ju inte jag så haj på om det måste vara många plus under längre tid för att isen ska smälta. Men det kommer ju i vilket fall som helst att vara väldigt blött eftersom ingen har hunnit med att skotta där efter senaste snö- cenitmeterna som kom igår. Men vi kan ju alltid åka till den uppspolade isbanan i det lilla samhället jag växte upp i annars. Där finns ingen djup damm under utan bara en grusfotbolls plan. Och den är upplyst också. Hmm tåls att tänka på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar