söndag 14 juni 2009

Ja det är sööööndagmorgon............


Att vakna en söndagmorgon av att solen skiner utanför fönstret. Jag tassar ner för trappan innan övriga familjen har vaknat. Tar med mig Vilsa ut på altanen, dricker mitt morgonte och läser tidningen (från igår, eftersom jag aldrig hinner det i vanliga fall). Efter en halvtimma kommer första tjejen ner till mig, lite sömndrucken och extra gosesjuk. Vi myser en stund innan resten av familjen kommer ner och vill äta frukost. En frukost som består av mackor, gott pålägg, ägg, yoggi, te och kaffe. Så brukar våra mornar faktiskt se ut om jag är ledig.

Men idag är jag ju inte ledig och min morgon såg ut som följer.
Klamp klamp klamp klamp, jag hör fotsteg i trappan. En gammal knirrig trappa där det är lönlöst att försöka smyga. Det är tunga steg, alltså inte steg ifrån någon av döttrarna. MAKEN! Och varför skulle maken frivilligt kliva upp en söndagmorgon innan kvart i sju för att sen gå upp till mig? Precis, det skulle inte hända. I den här stunden hinner jag tänka en hel del. Oj då va varmt det verkar ute och vad solen lyser extra skönt idag. Det känns inte riktigt som tidig morgon......
Då kommer maken in till mig och frågar om jag inte börjar jobba vid åtta. Waaaaaa!!!
Klockan är sju minuter i åtta och jag flyger upp ur sängen, väldigt utvilad men inte det minsta lugn =)
Shit shit shit, jag ska vara hos den första personen på mitt jobb klockan åtta. Det tar minst tio minuter att köra till stan. Jag måste borsta tänderna, det bara måste jag. Under tiden jag har tänkt de tankarna har jag i alla fall hunnit klä på mig. Borstar tänderna, beter mig väldigt ovanligt konstigt för att vara jag. Maken lämnar över en banan samt jobbmobilen och jag rusar ut som en raket.

Kommer drygt tio minuter för sent till första besöket men är effektiv och numer även lugn och har efter en kort stund jobbat ikapp den tiden jag låg back tidigare. Alltså var ingen skada skedd, mer än att jag var otroligt kissenödig och hungrig. Men sånt är ju ganska enkelt att fixa till. Var dock inte ett dugg sugen på en stor gul banan (även om jag gillar bananer i vanliga fall)
Väntade tills jag kom till personallägenheten och fixade till mig min gamla favoritmacka istället. Smör, banan och santa marias grillkrydda. Vet att det låter konstigt, men det är så in i vassens gott, testa själva!

Men summan av kardemumman är att jag idag är otroligt pigg och utvilad. Jag konstaterade också att jag hade ställt in väckningstiden på min mobil, 06.42 (inget ojämt tal i slutet=). Men jag hade missat att trycka det sista trycket för att larmet skulle gå på. Istället hade jag somnat med mobilen förmodligen på magen, för när jag vaknade så hade den glidit ner på golvet. Vill också tala om att det här är andra gången i mitt liv jag försover mig. Men vadå, jag sov ju så gott och ingen kom till skada............ och man lever ju bara en gång, ha ha!

Nu är det jobb som gäller hela dagen, sen kommer kära hunkollegan herr L hem och kikar på Vilsa i em. Det blir intressant......

2 kommentarer:

Kalle sa...

Folk kan tro att vi har skilda sovrum när du skriver att jag kom upp till dig på morgonen. Fast å andra sidan det har vi egentligen. TV-rummet är sövande......;-)

blenda sa...

Kalle: Men vi har ju en liten valp som du måste vara vakt åt på nätterna. Jag kräver ju betydligt mycket mer sömn än dig =)
Det märkte du ju i morse om inte annat.