Pig &dog....

Återigen har jag en intensiv skolvecka i den lite större staden österut. Veckan betyder heldagar med föreläsningar från nio till fyra varje dag. Mycket intressant men ack så tröttsamt. Jag är helt slut då jag kommer hem halv sex på kvällarna. Hinner bara med middag med familjen innan barnen ska nattas och jag själv går i däck.

Under andra halvan av förra veckan var jag sååå nära att ringa och säga att jag hoppar av utbildningen. Det kändes fruktansvärt att jag inte tagit mig mer tid att läsa och att det jag läst inte fastnat i huvudet på mig. Dock tog jag mig inte mod och gjorde det, och när jag pratade med min studievän jag lärt känna lite smått så fick hon mig att ändra beslut. Eller i alla fall att ge det en chans den här veckan på skolan. Jag kände mig riktigt nöjd då jag hoppade in i hennes bil i måndags morse, klart jag skulle prova. Tankarna lutade åt att jag förmodligen inte är ensam i klassen om att ha haft svårt att få ihop tiden. Måndagen löpte på och jag hade ett leende på läpparna då vi åkte hem. Så intressant allt är och lite kul var det allt att träffa alla igen, trots att jag avskyr större folksamlingar när jag inte lärt känna personerna riktigt.

Idag åkte jag till skolan med lättnad i bröstet, det här är ju riktigt skoj och visst vill jag väl fortsätta. Eller?
Förmiddagen var förlagd med samma intressanta föreläsare som igår och alla i gruppen verkade helnöjda. Fram på eftermiddagen var det dags för oss att få reda på vår hemexamination. Fy bubblan, det var det värsta jag varit med om tror jag. Fem uppgifter, alla relativt stora (enligt mig) som ska vara inlämnade om knappt två månader. Låter kanske inte så mycket men för mig är det hur mycket som helst.

I studielitteraturen för den här första terminen finns två böcker på engelska. Jag vet inte hur jag ska förklara min relation till det engelska språket, men tänk er att spela musik för en som är helt döv. Ungefär så är mina kunskaper. Totalkass, fattar noll, ja helt funktionshindrad. Brukar skoja med maken att orden jag kan på engelska i stort sätt är pig och dog. Har lärt mig chicken oxå nu :). Nä skämt å sido, men det är verkligen så illa och inget jag bara säger.

Har frågat mina vänner som gick den här utbildningen förra året hur de gjorde med engelskaböckerna. - Det behöver du inte tänka på, blev svaret. Vi har inte läst dem och man klarar det ändå. Och med de orden vågade jag mig på att söka utbildningen trots mitt "funktionshinder". Men nu, hux flux så har upplägget på utbildningen ändrats totalt. Nu ska man ta de två böcker man läst minst av och använts sig minst av i hemtentan och beskriva dem separat. Bara för att visa på att man verkligen har läst alla böckerna. Suck!

Nu är jag alltså tillbaks på slutet av förra veckans tankar igen. Tvekar starkt på om jag kommer att fixa det här. Tentor och hemexaminationer, högskolepoäng och kurslitteratur. Jag tror nog inte det här med att plugga på vuxennivå är något för mig. Fast jag kommer gå klart den här veckan i alla fall. För man ska inte ge sig så lätt, och min kurskamrat som jag samåker med ger mig så otroligt mycket positiv energi.

Vad jag egentligen skulle skriva var att jag inte kommer hinna med några inlägg den närmsta tiden, och så blev det en halv roman istället.....